Idag är det sista dagen innan jag ska åka hem. Mitt humör är som ett berg och dalbana. I morse vaknade jag halv fem av stress antar jag. Idag så åkte jag över till Mikiko först för att säga hejdå till henne, efter det så gick jag över till Solanges hus i 40+ vädret som jag kommer sakna, men jag dog. Vi åkte sedan till Panera Bread och åt lunch med Victor, Noel, Sage och Megan. Det var extremt mysigt och härligt att se alla för en sista gång! Sen gick vi över till Sages hus och badade i hans pool. Nu sitter jag här och väntar till att min värdmamma ska komma hem och vi ska ha vår avskedsmiddag. Borde kanske fixa det sista på mina resväskor. Det blir två totalt! :) Jag är bra på att skjuta upp packning till slutet.

Jag har redan gråtit en massa, men då vi var över vid Sages hus insåg jag: Herre gud! Jag kommer se min familj imorgon!! Jag har inte sätt de på ett år och nu så kommer jag se de, och alla mina fina vänner!!

Det här är det jobbigaste och flummigaste jag någonsin har varit med om! Detta år har verkligen varit det bästa, lärorikaste, upplevelserikta av de alla! Jag hoppas verkligen att det kommer flera år som denna!

Det har varit svårt men det var verkligen så värt det! Jag önskar att alla kunde uppleva det som jag har upplevt!

Jag kan aldrig tacka alla människor som har varit inblandade i mitt år tillräckligt. Min fina familj som lät mig göra detta! Det finns inte många föräldrar coola nog för att låta sina barn göra detta. min andra familj jag nu har blivit rikare för att låta mig vara en del av denna familj. Jag är så lyckligt lottad att ha de! Alla mina vänner, amerikanska som utbytesstudenter för att göra alla upplevelser lite extra minnesvärda, och mina vänner där hemma för att inte glömma bort mig!